Är jag också ett freudianskt ligg?

För några dagar sedan, på en fest på campus, snackade jag med ett par kompisar om att en av dem ska odla mustasch. Jag kunde enbart skratta och konstatera att det från och med dagen då mustaschen börjat frodas vill till att det är en flickvän i bilden, i annat fall kommer det ju enbart bli freudianska ligg framöver. (För er som inte vet det redan – mitt sociala filter har varit ur funktion i 20 år, jag säger dumma saker)

Har inte tänkt så mycket på det förrän nu i kväll, men har just insett att jag nog inte bara ligger i riskzonen för att vara ett freudianskt creep, jag är nog närmre än många andra. Ta till exempel hur extremt många föreläsare jag har sagt att jag ska gifta mig med. Ja, faktiskt alla utom tre, varav två är kvinnor och den andra är den förhatliga pizza-henkan. Tänk om jag i mitt undermedvetna inte alls skämtat? Jag kanske har någon freudiansk förvrängning som gör att jag bara dras till gamla människor? Jag började skolan ett år tidigare och har i alla tider sett ner på min egen årgång (årskull kanske det heter om vi inte är viner?). Jag planerade min 18-årsdag i min första dagbok. Jag tyckte att jag var sen med att skaffa jobb när jag började sommarjobba som 13-åring. Jag älskar korsord, och kan Melodikrysset-jngeln i huvudet.

SER NI? ALLT FALLER PÅ PLATS!!! Jag är helt enkelt ett missbildat kreatur i samhället. Bara att slänga sig på divanen och snacka loss!