Tecken på att man har för lite att göra:
1. Man bygger ihop en galge att hänga människor av kak-deg i av blompinnar, superlim och oasis:
Men jag fick i alla fall köpa en såg för 25 spänn på Clas Ohlson!!!
2. Man börjar sakna föreläsningar och finner sig därför sitta på nollornas föreläsning. Alltså, exakt samma föreläsning man satt på för ett år sedan. I en kurs man redan har ett rätt bra betyg i…
Bara klicka på bilden gott folk. Fin musik och inget tjöt från mig. PromiZ.
Som vanligt efter de här helgerna är hjärnan som grus och tankeverksamheten långsammare än en fet get på löpbanan. Men jädrans galopperande galoscher vad fint det är! Det märks verkligen att alla börjar lära känna varandra nu och vågar ta mer plats. Dessutom har en stor del av helgen handlat om hur man ger och tar feedback, vilket betyder att jag nu sitter med en jättefin lapp med mysiga meddelanden på! Bara en träff kvar nu, sedan är det slut… Jag kommer sakna ledarskapsprogrammet!
Men, för att byta till ett annat ämne på samma tema. När man är så här narkoleptiskt akut-trött blir det ju liksom bara finare att upptäcka att man blivit bokad i 1:a klass och får dricka gratis-kaffe (där fick ni, SJ, för att ni inte uppgraderade mitt Prio!) och äta Puss-&Kram-choklad! Livet på en pinne!
Gah, är helt slut! Har matat information mellan 10-18 om allt inom det Human Resource-ledande perspektivet, feedbackat och fått feedback. Tur att vi gick upp ca 2 timmar tidigare än vi behövde för att möla hotell-frukost, heh… <3 Hela gruppen gick iväg och käkade bästa kombon ever till middag – thai-&sushi-buffé på något ställe på Söder, innan jag mötte upp bästa Bryllan-Agnes för ett glas vin och lite catch-up! Att sitta i en stad smått större än lilla campus-bubblan i Växjö och prata om alla sjuka, sjuka, sjuka minnen från Bryssel-tiden gör att jag verkligen längtar till att ha pluggat färdigt! Några som går ledarskapsprogrammet satt på lunchen och pratade om sina drömmar om att bli självförsörjande och bo i kollektiv på landet – något som fick mig att inse att nej. Jag må vara född på landet, men det är i en stad jag hör hemma! Jag vill kunna göra spontana grejer, utan att behöva meka med bussar som inte finns, eller motvilliga skjutsar! Bara… Vara! Ge mig en storstad och du ger mig lycka!
Nu ska jag lägga mig och självdö. I morgon är det en ny dag av informationsmatande mellan 10-15, sedan går tåget hem kl. 16. Stress!
Det finns något jag tänkt på nu ett tag… Eller, i alla fall sedan 11.35 i förmiddags… Det märks verkligen att Victoria och Daniel är orutinerade på barn. Tror bara det är första-gångs-föräldrar som skulle välja så oflytande namn, när det kommer till nästa barn borde man liksom veta att det krävs ett flyt för att kunna bibehålla den arga tonen när skitungen gjort något fel. Jag menar, försök skrika ESTELLE-SILVIA-EWA-MARY-BERNADOTTE-HERTIGINNA-AV-ÖSTERGÖTLAND utan att börja skratta eller snubbla på orden. Omöjligt.
Är på hemmaplan igen, Park Inn i Hammarby sjöstad. Fyra-fem gånger sedan augusti, älskar det här stället! Traditionsenligt köpte vi med oss sushi från centralen, hämtade en öl i baren och slappade framför Skavlan. Den här gången gäller besöket ledarskapsprogrammet inom Amnesty, men ska även klämma in en dejt med Bryssel-Agnes! Jag vet att jag sa förra gången jag var här, att det fick vara nog på flängandet för ett tag – men herregud vad jag älskar att komma hit!
Nu ska vi se en film och peppa morgondagens frukost (skulle betala med mitt liv för det här hotellets frukost, döööör vad god den är!). Bjussar på ett par lökiga photo booth-bilder så länge, så ni får se lyrre-livet! 
Efter måndagens misslyckande med hemtentan är det dags att fixa upprättelse – det är dags för sista delen i de här veckorna av konstant illamående, håravfall och dålig sömn. Ikväll är det årsmötet för Amnesty-gruppen. Jag ansvarar, som en del av ledarskapsprogrammet jag pluggar inom organisationen. Fika är införskaffat, mamma har skickat tips om hur man går tillväga med formalian och nu ska det bara genomföras. Trots det känns det som om jag glömt något… Men det får jag inte ha gjort, det här mötet måste gå strålande och det ska det göra.
Och när jag landat mötet tar s e m e s t e r!!! Ikväll: inflyttningsfest för Alex, imorgon: 1 möte, 1 tvättid och bara en skönlitterär bok att läsa. Och sedan är det fredag, vilket innebär Stockholm, The Voice och ledarskapsprogrammet!
