Har aldrig varit så lycklig över att missa en träning som jag är idag. Bara att tänka på de andras intervaller i Karlahöjden (som jag bara sett på Youtube, men det räckte!) får mig att må sämre än den där gången innan jag hoppade in i en Six Flags-rollercoaster… Misstänker att jag kommer få fläsket släpat dit i vilket fall innan projektet är slut dock. Men det är då, och idag ska jag skriva om vad jag gjorde i stället för att begå kollektivt självmord i en Växjöbacke! Ikväll sprang jag nämligen Vårruset tillsammans med några andra tjejer i Amnesty Internationals campus-grupp! 5 km skulle avklaras, och jag klarade faktiskt mycket mer än jag trodde. Absolut inte 5 km, men gott och väl 4. Sprang i mål på 34 minuter, vilket var 6 minuter snabbare än jag hade räknat med! Stannade visserligen och gick på två ställen under banan, vid vätske-stationerna, men är så himla glad över att jag faktiskt var med och sprang större delen av banan! Antar att det är så det går när de lockar med fikakorg i mål. Vi tjockisar är lätta att lura att springa fortare!
En svettig, och jävligt lycklig Kajsa Persson-Berg!
Nu kommer jag spendera helgen i Uppsala, vet inte hur träningen kommer se ut då då jag har schemalagda möten 9-22, men ska i alla fall packa ner löpskorna och försöka få in lite vardagsmotion om inte annat!
/K


